RuthIda

”Du är prins av lycka, prins av kärleken. Hertigen av äventyret, nyfikenheten. Inte störst inte först men väldigt speciell. Jag är så glad att du finns, min älskade lilla prins.”

Ur sången ”Prins Noel” av Linn Maria.

På både Isaks och Edvins barnvälsignelser sjöng jag den här sången. Den satte ord på mycket av det jag kände när våra älskade pojkar kom. ”Du var allt som mirakel betytt och jag tackar Gud för att han sänt dig”.

Å jag är verkligen glad för att ni finns mina underbara prinsar!

Inspirerade av ett prinsesskalas skulle det ordnas med prinskläder. Efter att jag besökt ett antal butiker och sett otaliga prinsessklänningar, men inte en enda prinsutstyrsel, gav jag upp och tog fram symaskinen. Vi sydde prinsmantlar. Jag styrde och Isak gasade. Vi klippte kronor och limmade diamanter. Svärdet som vi tidigare skapat i pappimache, för en piratutstyrsel, fick också diamanter och blev helt plötsligt uppgraderat från piratsvärd till prinssvärd. Sen lektes det prinsar här hemma.

När vi var och handlade frågade jag Isak om han ville ha en prins-skylt eller sitt namn, var på han snabbt svarade att Prins skulle det vara

Det bästa jag vet är att vara hemma tillsammans med min underbara familj. Att busa, leka, titta på bolibompa och bara vara. Det betyder att resor i arbetet inte är det som jag ser fram emot allra mest, men det är inte så illa. Jag lyssnar på ljudbok, får köra trevlig bil, äter alldeles för mycket resgodis och termosen håller till min glädje teet varmt ända till kvällen.

Efter timmar på vintervita vägar börjar jag nästan att tro att jag lever i en svartvit värld. Skog och åter skog helt täckta av tung vit snö. Som tur är väcks jag av de röda snöstickorna vid väggrenen och de blå P-skyltarna som dyker upp då och då.

Dimman och snön flyter ihop till en tjock vit gröt men plötslig lättar dimman och visar en helt makalös fjällvy. Jag måste helt enkelt erkänna att lyxigare arbetsmiljö än så här kan man inte ha.

Jag blir sugen på att koka varmchoklad, packa ner en apelsin och  åka på skidutflykt. Gräva ner mig i en snöhög, tända en eld och grilla korv. Men det får vänta nu är det jobb som gäller.

Tänk att du nu fyllt 2 år. Älskar dig och är så oerhört glad att du finns vår prins!

Du väntade och väntade på oss under morgonen. Som tur var hade du farmor, faster och kusin som sällskap och lite Disney junior. Till slut kom vi med den efterlängtade tårtan. En vit marsipanbjörn med rosa rosett. Du såg förvånad ut, även om du länge hade gett oss svar på tal att det var din födelsedag nästa gång. Ljusen blåstes ut, paketen öppnades och tårtan åt du med stor aptit.

Det blev en dag fylld med lek och bus. Kusin, farmor, faster, mormor, morfar och moster kom och firade dig.

När kvällen kom satt du trött och nöjd i din nya saccosäck. Sen somnade du sött som den prins du är.

Det är tjugondaknut och det är äntligen dax att få peta i sig alla NonStop och polkagrisstänger från pepparkakshuset. Det smakar riktigt bra. Inte ett uns likhet med barndomsminnenas luddiga pepparkakstak där eventuellt någon Nonstop klarat sig från plundrare.

Årets hus har hållit sig otroligt bra under glaskupan, så det är till och med så att vi vuxna inte nöjer oss med en bit.

Mina killar och deras lillkusin mumsar en bra stund, men tillslut är det smulandet som är grejen och det är då dags att avbryta leken och ladda för att ta fram dammsugaren. Inte riktigt lika kul.

Så var julen över för den här gången. Att plocka bort den glittrande granen, de lysande stjärnorna, krubban, den handbroderade jul-kudden och pepparkakshuset är inget jag är speciellt glad över. Det blir så mörkt utan stjärnorna i fönstren, tomt på pianot utan krubban och eftersom vår gran inte barrar hade den gärna fått stå några dagar till. Men sen när det väl är gjort känns det rätt bra trots allt, även om jag i år var tvungen att gå och köpa nya fönsterlampor för att inte mörkret skulle kännas allt för påtagligt.

En bukett tulpaner på köksbordet och nya blommor i köksfönstret ger oss en liten påminnelse om att våren är på väg, vilket känns skönt även om vi njuter av all snö vi har utanför fönstret.

Tystnaden är nästan bedövande när jag står därutanför huset i Skog. Jag är bara tvungen att stå stilla och andas några djupa andetag innan jag tar steget in. Vet inte om alla minnen lägger ett extra njutbart täcke över platsen eller om det är stillheten som gör det.

Isak & Seth tar en mörkerpromenad. Uppladdningen för den har skett i några dagar nu. Att utan ficklampa vandra nedför vägen så långt att inte ljuset från lyktan på uthusväggen kan nå en. Bara månens sken lyser upp snön så att den får den där blå tonen. Att titta, lyssna, leta spår. Mysigt. Upplevelsen är stor trots att jag som sitter inne i värmen tycker att de var lite väl snabba in igen.

I Skog sover man så gott. Till och med killarna sover en timme längre än vad de brukar. Varför vet jag inte. Kanske är det åter igen stillheten som påverkar en eller så är det bara det att kvällarna gärna blir lite extra sena.

På nyårsafton sken solen. Jag drack mycket te medan resten av min familj avnjöt Stanleys olika kaffen. Edvin var något misstänksam medan Isak verkade uppskatta smaken.

Vi gick ut en stund. Busade i snön, åkte skidor, tittade på spår, eldade, matade fåglarna. Det gnistrade vacker i snön och jag sa ”- titta vad vacker det är när det glittrar i snön, det gör det när solen skiner”. Jag fick svar på tal av 4-åringen. ” -Nej, mamma det gjorde det igår när det var mörkt också!” Visst är det så att snön glittrar nästan ännu mer inbäddad i mörker och i skeenet från månen. Det känns bra när man får erkänna att man har fel, i alla fall när det är sonen som tillrättavisar.

Nyår i Skog innebär god mat, serverad på mörkblå linneduk, med glittrande stjärnor och hjärtan. I år var det tonfiskskum, fillipinsk fläskfilé och äppelknyten på menyn. Så gott! Sen lyssnade vi till ”Ring klocka ring” från Skansen, tolvslaget och innan vi gick ut i kylan värmdes vi av en andakt.

I år delades fyrverkeriet upp i en tidig, barnanpassad tid och en sen föreställning. Pojkarna blev något skärrade när det smällde till men i efterhand berättar de om det som nått roligt och pangande. Vi försökte oss också på att skicka iväg en ljusballong, men kylan gjorde att den inte lyfte. Den svävade iväg på skaren och fastnade  i en buske, lyste vackert men steg aldrig.

Frusna efter några minuter ute gick vi in och åt en mycket god ostbricka. Vilket vi bland annat kan tacka delikatessbutiken Duå för.

På nyårsdagens morgon åt vi frukost undertiden som vi tittade på domherrarna som mumsade på frön från fågelbordet.

Sen körde vi hemåt i ett landskap som taget ur ett vykort. Jultomten hade lämnat sina renar på bete vid vägen så vi fick bromsa in då och då. Efter en paus i Vindeln med gomiddag fortsatte vid hemåt och stupade därefter i säng.

Missa inte att också läsa om vårt nyår på SkogMark.se.

Vi landade dan före doppare-dan i min mans hemställe. Där klädde vi julgranen tillsammans, enligt de gamla traditionen, röda kottar längst upp. Endast en boll gick Sen blev det dopp i grytan tillsammans med grannarna och senare på kvällen försökte vi bli rika på ”Bingolotto” men även det gick enligt traditionerna. Inte en krona rikare.

Julafton myste vi med våra små tomtenissar. Spelade spel. Gick på promenad. Lagade mat och väntade på tomten.

Tillslut kom de. Två stycken snälla tomtar. Snälla barn verkade det också finnas gott om även i år.

Juldagen började tidigt med julotta på ”Svansele vildmarksutställning”. Något som man inte får missa om man har möjlighet att besöka det. När vi sen kom hem och tittade ut genom fönstret fick vi oss ett skådespel. Eftersom både S och morbror var tvugna att hjälpa till med ett handtag fick pojkarna också gå ut. Det är sällan de sitter så stilla, som när de tittade på älgkon som drogs upp på släpvagnen.

Tänk att det redan gått 4 år sedan du vår första prins kom. Älskar dig och är så glad att du finns!

Vi firade din dag som vanligt med tårta på säng. En tågtårta den här gången. Både du och lillebror gillade den skarpt. Den gröna ukulelen, som du hittade efter att du följt paketsnöret nerför trappan, hit och dit, blev en favorit som du direkt spelade lysande på.

Sen pysslade vi lite med maschmallows, på tandpetare, doppade i choklad och strössel. Riktigt mumsigt!

På kvällen kom morfar, mormor och mostrarna. De åt och lekte med oss. En lyckad 4-årsdag!

Stilla natt, heliga natt….

Det är nått speciellt med de där stroferna och melodierna som man bara får sjunga kring jul. Att dessutom tillsammans med andra brista ut i de där tonerna som näst intill skär sig men ändå låter så ljuvligt, kan vara riktigt kul. Idag hade jag nöjet att få vara med ett gäng i kyrkan och sjunga några sånger. Det var ett längesen jag gjorde nått liknande men jag hoppas att det inte dröjer lika länge till nästa gång.

Sen har vi firat världens bästa 4-åring ännu mer. Nu blev det 16 personer på tacos. Piratskeppstårtan var förvånansvärt stor så den räckte även idag. Isak och jag hade ritat fiskar och gjort i ordning en fiskdamm. Där lyckades alla barn få napp av prickiga fiskar i form av godispåsar så klart.

Dagens kalas är avslutat och vi myser i soffan. Trötta, nöjda och riktigt glada leker vi pirater en stund till. Skatten är för längesen funnen och uppäten. Resten av Piratligan har lämnat skeppet och gått hem. Själva har vi gott om piratskeppstårta kvar som vi får mumsa på i morgon också.

Nu har vi färdigställt årets pepparkakshus. Nyheten för i år är balkong, vilket inte var min idé. ”- Huset ska ha balkong som vårt hus!” Självklart fick han som han ville.

Är rätt så säker på att fler ”non-stops”placerades i munnen än på hustaket. Men vad gör det. Pepparkakshus gör man ju bara en gång per år.

Som i fjol skyddar vi det med odlingskupan i glas så att det inte är dammigt när vi ska mumsa i oss det på tjugondaknut.